Random uses of ones and zeros

Tack vare den här artikeln på popsci.com har jag insett att även jag kan bli en mästerkock. För är det nåt jag kan är det att skruva på rattar och ställa in maskiner. Jag har exempelvis alltid saknat vakuum som en ingrediens i matlagning men tack vare Gastrovac så kan jag snart laga konstiga kompakta saker som egentligen borde vara fluffiga!

Kostnaden för alla maskiner som presenterades i artikeln blir totalt $18 237 vilket översätts till runt 120 000 svenska spänn i dagsläget. Så jag måste nog välja mellan det ultimata nördiga köket eller min dröm-monitor-setup. Men hi-tec-handskar med ultra-grip kostar ju bara $15 så ett par såna och ett par skyddsglasögon skulle ju göra mycket för nördkänslan i köket (läs: julklappstips).

I oktober köpte jag ju mig ett exemplar av nördens kylarprydnad, kuben! Efter att då ha lekt med den några veckor så tröttnade jag eftersom jag inte knäckte det sista lagret och kuben hamnade i skrivbordslådan. Nu tycker jag att det behövs lite hjärnträning såhär på exjobbsslutspurten, så i förrgår knäckte jag den med hjälp, igår utan hjälp och idag utan hjälp på tid. Hur lång tid tog det att lösa den då? Jo, hela sex minuter, åtta sekunder och elva hundradelar. Jag har alltså en liten bit kvar till världsrekordet på 9,86 sekunder (förövrigt lika lång tid som det tog Carl Lewis att kuta 100 meter 1991) men för att nå dit måste jag nog byta från min nuvarande Fridrich-influerade lager-för-lager-metod till Petrus eller Roux.

Andra nyheter här uppe i Umeå är att vi har fått oss en ”playa” (på bekostnad av utsatta barn och de äldre såklart!). Vi var där och hängde på invigningen och det var ju ganska roligt med de små babypalmerna. Så nu kan jag säga att jag har sett en livs levande palm även om jag gillar björkar bättre.

Den som plockar referensen i titeln får ett skateboardhjul.

Uppdatering: Efter en cykeltur i det fina vädret tog jag tid igen, 4 min 1,2 sek. Nu får det vara nog med snabbkubning.
Uppdatering (070630): 3:12

Det känns som den här bristen på snö börjar bli löjlig nu, syns det inte att till och med trädgårdstomten är less? Det jobbiga är ju att jag var så nöjd när den första snön var här och vände. Nu känner jag mig snuvad på konfekten, vafan, det skulle ju vara snö häruppe nu! Flera meter hade jag planerat in, men så går det när man planerar. Som tur är har jag iaf inte släpat upp min nya fina snowboard till dessa breddgrader.

Då kan man ju tacka Nintendo för att de ändå lyckas leverera lite julstämning mitt i grönskan med sitt underbara flashspel, Mission in Snowdriftland. Visserligen är det ju skamlös reklam inbakad för Wii och DS men det gör inget när det är så fint och bra. Kolla isbjörnen med hörlurarna liksom! Julen 2006 ägs av Nintendo, så är det bara. Är det sen någon som har svårt att hitta en julklapp till mig och inte har råd med skärmarna så går det lika bra med en Wii eller ett DS!

Nu har jag äntligen kommit på vad jag önskar mig i julklapp, en skärmlösning från Digital Tigers. Jag är trött på min fjuttiga 1600×1200-skärm och letar efter lite mer skärmyta. Detta lilla paket levererar ungefär 4800*2800 pixlar att leka med och när dollarn är så billig så kostar den inte mer än 52 205 spänn(!) om man köper på webben.

Bilden ovan är ett montage som visar ungefär hur jag skulle använda den eftersom jag har bättre koll på flickrs bilder än valutakurserna.

Nu har första snön kommit och jag är inte van att den stannar så här länge. Jag förstår inte varför jag, som snöälskare, inte har sökt mig norrut förr. Ja, inte saknar jag slasket iallfall och temperaturen ligger strax under noll, perfekt! En lasagne senare ska jag bege mig in till teknikmagasinet och köpa mig en Rubiks kub. Jag visste nämligen inte att de fanns i olika storlekar och som en datanörd får man ju skämmas lite då.

2×2x2 – 3×3x3 – 4×4x4 – 5×5x5 – 6×6x6